El avser drivmedlet till fordon som kan laddas med el från elnätet. Elfordon kan delas upp i laddhybrider (PHEV) som delvis drivs av en förbränningsmotor samt rena elfordon (BEV) som endast använder ström från batterier för att driva en eller flera elmotorer. Elhybrider (mildhybrider) som inte kan laddas omfattas inte här då elen i dessa kommer från bensin eller diesel. Laddhybrider och rena elfordon är i dagsläget dyrare i inköp än konventionella fordon men bonusen i bonus-malus motverkar detta till viss del. Då drivmedelskostnaden är betydligt lägre än för övriga förnybara alternativ blir nyttjandet av elfordonen avgörande för den totala prisbilden.

Rena elbilar har normalt en verklig räckvidd på cirka 20–40 mil och laddhybrider har normalt en räckvidd på 4–8 mil.

För- och nackdelar med rena elbilar

+ Drivmedlet är billigt och helt eller delvis förnybart

+ God infrastruktur på de allra flesta ställen

+ Lättkörda och lättskötta fordon

+ Mindre buller och inga lokala hälsofarliga utsläpp

+ Erhåller en bonus om 60 000 kr vid nyinköp

+ Tidsvinst att slippa åka och tanka

 

- Dyrare fordon

- Begränsad räckvidd

- Snabbladdning ofta begränsad till större vägar/orter

- Vanligen tidskrävande att snabbladda vid långa resor jämfört med att tanka

- Begränsad tillgång till hållbart producerade batterier

För- och nackdelar med laddhybrider

+ Möjlighet att nyttja förbränningsmotorns fördelar vid dåligt utbud av laddinfrastruktur

+ Brett utbud av fordon

+ Låg driftskostnad vid många korta körningar, t.ex. arbetspendling

+ Erhåller normalt en bonus mellan 10 000–50 000 kr vid nyinköp

 

- Måste laddas ofta om ekonomi och miljö ska gå ihop

- Dyrare fordon

- Normalt ingen möjlighet till snabbladdning

Laddbara fordon

El används i huvudsak i personbilar, men antalet stadsbussar och lastbilar ökar. Om du vill veta mer om laddbara fordon och se vilka modeller som finns på den svenska marknaden kan du hitta mer i den här broschyren.

Laddinfrastruktur

Drygt 80 procent av laddningen sker normalt vid fordonets hemmabas. Den publika laddinfrastrukturen består främst av normalladdning, i huvudsak 11 kW (ca 5 mils körning per laddtimme) eller långsammare, det är också denna typ av laddinfrastruktur som ökar mest. Snabbare laddning (22–125 kW) är relativt väl utbyggd längs med de större transportstråken och i storstadsområdena men sämre utbyggd i glesbefolkade områden. Kapaciteten i elnätet på flera olika nivåer; lokalt, regionalt samt nationellt, påverkar vilken typ av laddning som kan byggas ut var samt när detta kan ske.

Om du vill undersöka hur den publika laddinfrastrukturen ser ut där du bor finns det flera webbsidor som tillhandahåller en sådan kartläggning, exempelvis uppladdning.nu eller laddinfra.se.

Framtid

Större personbilar förutses fortsätta dominera segmentet laddhybrider de kommande åren. För rena elbilar förväntas de nya fordonsmodellerna spridas ut mer jämnt mellan olika fordonstyper. Inköpspriset för elfordon förväntas fortsätta att minska, laddinfrastruktur och räckvidd fortsätta öka och försäljningen av denna typ av fordon likaså.

Test av elektrisk hjullastare

På Wiks slott utanför Uppsala har Region Uppsala under tre veckor testat en elektrisk hjullastare. Att den är tyst och smidig samt medför minskade kostnader beskrivs som de största fördelarna jämfört med motsvarande dieselvariant.

Se filmen nedan och läs det tillhörande faktabladet med mer information här.

 

Faktablad:

 
 
 
Våra partners
  • Biogasbolaget i Mellansverige AB

  • Preem

  • AGA

  • Cortus Energy

  • Enköpings kommun

  • E.ON

  • Eskilstuna Energi & Miljö

  • Håbo kommun

  • IVL Svenska Miljöinstitutet

  • Käppalaförbundet

  • Lantbrukarnas Riksförbund

  • Nordic Gas Solutions

  • Region Uppsala

  • Region Örebro län

  • Region Östergötland

  • Region Sörmland

  • RISE Research Institutes of Sweden

  • Sala Heby Energi

  • Scandinavian Biogas

  • SLU - Sveriges Lantbruksuniversitet

  • SRV Återvinning

  • Stockholm Gas

  • Stockholms Stad

  • Svensk Biogas

  • Gasum

  • Tekniska Verken i Linköping

  • Tyresö kommun

  • Uppsala kommun

  • Uppsala Vatten

  • VafabMiljö

  • Svealandstrafiken

  • Västerås Stad

  • Örebro kommun

  • Svensk Växtkraft

  • UL

  • Askersunds kommun

  • Stockholm Vatten och Avfall

  • Järfälla kommun

  • Eskilstuna kommun

  • Hallstahammars kommun

  • Kungsörs kommun

  • Sala kommun

  • Trosa kommun

  • Vingåkers kommun

  • Örebro Tvätt

  • Ekogas

  • Coop

  • Tierps kommun

  • FordonsGas Sverige

  • Scania Sverige

  • Storsthlm